söndag 31 maj 2020

På jakt efter efter barnhusbarnen del 1





Ibland ser vi  släktforskare  dem skymta förbi i någon husförhörslängd  ett barn med ett annat efternamn än föräldrarna  och med några siffror framför namnet
Före namnet finns ofta tillägget "Barnhusbarnet"  följt av ett nummer.
Av husförhörslängden framgår det att barnet inflyttat från Stockholm.
Det är barn från Almänna Barnhuset  
i Stockholm som lämnats ut som fosterbarn till familjer runt om i landet Sådana spår är värda att följa upp. Barnhusarkivens värld  ger inblick i ibland tragiska historier om barn som lämnats bort till ovissa öden men där det ibland gått bättre. !


 Utsikt från Blekholmen mot trakten mellan Observatoriet och Kungsholmsbrogatan På Kvarnhöjden syns Barnhuskvarnarna och till höger Barnhusets repslagarbanor.. Beskuren blid av Johan Sevenbom oljemålning
Stockholms Stadsmuseum (Wikimedia Commons)



Det har funnits barnhus i Sverige i drygt trehundra år, Stora Barnhuset  grundades år 1638 på Drottningatan i Stockholm. Vid inrättandet av barnhuset var kanske  viljan att stoppa tiggeri  och kringdrivande barn och säkra arbete till krigs och textilindustri  större än omsorg om de föräldrarlösa barnen !.
Barnhuset fungerade under 1600-och 1700-talet talet som en Manufaktur anläggning som bedrev  textiltillverkning, repslageri,  för krigsmaktens räkning. 
Barnen fick även  undervisning i svenska och skrivning. Barnen var oftast  mellan 6 och 14 år gamla Spädbarn eller barn med handikapp togs inte emot !

Först i samband med sammanslagningen med Politibarnhuset   1785 kom småbarn och spädbarn att tas emot  och i samband med detta ändrades instutitionens  namn till  
Allmänna Barnhuset
 . Samtidigt  gjordes verksamheten om och barnhuset kom under 1800-talet och 1900-talets början att  ta emot barn och placera ut dem i fosterhem i Stockholm och ute på landsbygden i olika delar av landet .

Allmänna Barnhusets lokaler låg vid 1700-talets slut på  Drottningatan 73 En ny byggnad vid Nortullsgatan  14  i kvarteret Mimer  
(senare Nortulls sjukhus)  år  togs i bruk år 1885 Idag minner kvarteret Barnhuset ,  Barnhusgatan  och Barnhusbron om Allmänna Barnhusets tid vid Drottningatan.


Almänna Barnhusets byggnad ca 1900 fotograf Blomberg, Anton (1862-1936) ca 1898-1902 Stockholms stadsmuseum
Fotonummer Fa 50385(Stockholmskällan)

Allmänna Barnhuset var inte det enda barnhuset i landet. I Stockholm  fanns 1755 - 1785   Lilla Barnhuset eller Politibarnhuset  som tog emot spädbarn och barn under 6 år 
På iniativ av 
 Frimurarorden   inrättades 1753  Frimurarbarnhuset Det har också funnits barnhus i Göteborg, Malmö,  och Karlskrona och några andra mindre orter.


 Barn från Frimurarbarnhusets lokaler på kristineberg 1900-1910 okänd fotograd
(Stockholms stadsmuseum)


Under perioden 1920-1940 talen  upphörde Barnhemsverksamheten både vid  Almänna Barnhuset och Frimurarbarnhuset i Stockholm. Båda förvandlades till stiftelser som bla stöder arbete för förbättringar  av barns vilkor samt stöder  forskning och  organisationer som  arbetar för förbättrande av barns  villkor och med  med behövande barn och ungdomar.

Stiftelsen Almänna Barnhuset 

Allmänna Barnhusets arkiv förvaras idag på Stockholms stadsarkiv. Handlingarna har delvis digitaliserats. Ett sökbart register på barn inagna på barnhuset från ca 1800-1916 finns på Stadsarkivets webbplats Till registret finns även scannat material ur rullorna om varje barn i PDF format.


Allmänna barnhusets rullor 1800-1916

Arkivdigital finns även scannade arkivhandlingar från  Almänna Barnhuset och Frimurarebarnhuset  i Stockholm. Amiralitetsbarnhuset i Karlskrona, Kronobarnhuset i Malmö och Malmö barnhus. I  ett eller flera senare bloggavsnitt ska vi ta en närmare titt på handlingar som kan ge information om verkligheten på Barnhusen och barnhusbarnens tillvaro. Har du stött på något barnhusbarn i din forskning eller härstammar du från ett ??

                             

tisdag 18 juni 2019

Svenskar i Sydstaterna: Svenskar och deras slavar i Charleston South Carolina


  De flesta av de   första svenska emigranterna som reste till USA före det Amerikanska inbördeskriget 1861-1865 slog sig ner i Nordstaterna .Ett mindre antal sökte sig dock  till
 Sydstaterna som 1861 bröt sig ur  unionen . Enligt USA.s folkräkning 1850 bodde
 omkring 680  svenskfödda personer i   Sydstaterna enligt Folkräkningen 1860 var de ca 1200.

 En av Systaternas äldsta och mest betydande städer var och är Charleston i South Carolina.
Delstaten South Carolina var liksom större delen av sydstaterna vid denna tid dominerat storskaligt  plantage jordbruk med Slavar som arbetskraft i motsats till de mer industrialiserade Nordstaterna.



1862 Johnson Map of North Carolina and South Carolina - Geographicus - NCSC-johnson-1862
eJohnsons Karta  från 1862 över North och south Carolina


Charlston var en blomstrade hamnstad  grundad circa 1670-1680  av engelska kolonister från Bahamas .Staden kallades först  Charles Town efter den engelske kungen Charles II
 Charles Town  blev  snart det politiska, sociala och ekonomiska hjärtat i   centrala South Carolina både under tiden före USA:s självständighet 1783 (då staden bytte namn till
Charleston) och tiden före amerikanska inbördeskriget 1861.
 South Carolinas plantageekonomi   dominerades  av exporten  av, Ris, Indigo, sockerrör  och bommull och den höga handelsaktiviteten gjorde staden till en av de mest trafikerade hamnarna längst USA:s östkust 
En annan och kanske ännu btydande del av ekonomin var den Transatlantiska slavhandeln . Det beräknas att mellan 1700 och 1775 40 % av alla slavar som fördes till de amerikanska kolonierna kom via hamnen i Charleston.

Inga svenskar är med säkerhet kända i Charleston vid denna tid. En grovsmed Andrew Bankson som skrev sitt testamente 1760 kanske var av svensk eller skandinavisk härkomst.

1855 Colton Plan or Map of Charleston, South Carolina and Savannah, Georgia - Geographicus - CharlestonSavannah-colton-1855
Coltons karta från 1855 över Charleston south Carolina och Savannah Georgia.



Charlestons ekonomi och handel blomstade under årstionena efter USA:s självständighet 1783 .
år 1800 hade Charleston  ca 19000 invånare 1830 30200,1850  ca 43000 ,och 1860  strax före inbördeskriget 40500. Hälften av befolkningen utgordes av vita andra hälften av slavar och fria svarta.

Det är från 1800 talets första årtionden vi har de första säkra bvisen för att svenskar bosatt sig i Charleston . Åren 1796 till 1843 ansökte 29 svenska undersåtar om amerikanskt medborgarskap
i den federala distriktsdomstolen i Charleston. Under åren 1831 til 1849 anlöpte 105 svenska skepp
hamnen i Charlston. i lasted fanns järn,tjära och olika träprodukter.. Charlestons främsta export produkter, Indigo,bommul och ris var mycket efterfrågade i Sverige .
Av de 29 svenskarna som ansökte om medgorgarskap anges16 som sjömän  bland de övriga fanns både köpmän,affärsinnehavare och kontorister.
Folkräkningen 1850 indikerar att 24 svenskar bodde i Charlston deras yrken varierade som synes i tabellen
Yrke       Antal

Sjöman     9
kontorist    4
cigarrmakare 1
köpman 1
affärsinnehavare 1
fiskare 1
arbetare 1
vagnsmålare 1
apoterkare 1
skräddare 1
mekaniker 1

I de förjande bloggavsnitten  ska vi lära känna några av dem.


Vy av charleston från Väster av Henry Joseph jackson 1823-1848
Gibbes Museum of Art [Public domain]
















onsdag 27 mars 2019

Ett Gammalt fotografi :Syskonen Landahl på Torsö 1912



Alla 12  av kyrkoherde Gustaf Teodor Landahls (1852-1918) står uppradade i trädgården till Prästgården på Torsö  i Vänern nära Mariestad. en dag på senvåren 1912.

Den äldste  26 årige Eric har radat upp dem alla och sedan ställt sig  bland dem och satt igång kamerans självutlösare eller bett någon trycka på avtryckaren. Fotot ska bli en 60-års present till fadern.Fadern  Gustaf  Teodor Landahl  har varit kyrkoherde på Torsö sedan 1900 och släkten Landahl är en gammal prästsläkt från Landa  i Västergötland.Brodern Fredrik Landahl  (1832-1898)  var  domprost i Mariestad.

Roséns Atelier/Västergötlands Museum

Gustaf Landahl   är känd som en hederlig alvarlig konservativ man som håller sin stora familj och hushåll i herrans tukt och förmaning. Hans predikningar är präglade av Shartauansk fromhet .Prästgården är stor men familjen har det knapert på grund av den stora barnaskaran. Barnen kommer ur hans två äktenskap .De fyra äldsta Eric 1886-1959 ,Gustaf 1888-1977, Anna 1889-1978  och Karins 1891- 1979  mor var länsmansdottern Selma Rydberg 1864-1894

De yngre Stina 1897- 1981 , Oskar 1898-1972 , Maj 1901 -1990Märta 1902- 1978, Tyra 1903- 2002 .Victor 1905-1922, Carl 1907-1889  och Per Olof 1909-1978  är  från äktenskapet med den 25 år yngre kakelungsfabrikörsdottern Olga Henriksson 1877-1867.  Två barn är döda den lilla Greta 1890-1891  och John 1996-1905   död
i  en  polio epidemi 1905.


Gustaf Landahls gravsten på Torsö kyrkogogård
Foto: Gravstensinventeringen Sveriges Släktforskarbund


De två äldsta sönerna Eric och Gustaf har studentmössorna på. De har fått gå i skola i läroverket i Skara och sedan studerat  till lärare, Eric har dessutom tagit apotekar examen. För de övriga barnen blir det under faderns livstid enbart folkskola förutom Anna som utbildar sig till handarbets lärarinna.

Tiden präglas av stora politiska och sociala omvälvningar. Kampen för allmän och lika  rösträtt,kvinnlig rösträtt och försvarsstriden ska under de följande åren bli de stora politiska stridsfrågorna. Socialdemokraterna och liberaler utmanar  kungamakten,adeln och och de konservativa inom borgerskap och kyrka.

 Även på det andliga och moraliska området pågår en kamp.Frisinnade och ateister och frikyrkliga utmanar stadskyrkan. År 1908 döms nationalekonomen Knut Wiksell.till ett kort fängelsestraff för hädelse.
Gustaf Landahl utger själv en liten skrift mot  användande och legaliserande av prementivmedel ! ,så har han också totalt 15 barn i sina två äktenskap !!

Många av landets invånare emigrerar till USA.Två av Gustaf Landahls brorsöner tillhör de som emigrerat liksom hans svåger i första äktenskapet.
År 1912 har börjat dramatiskt i April sjunker den stora emigrantångaren Titanic 2500 människor omkommer bland dem ett 100-tal svenskar. .Den 29 Maj dör författren August Strindberg.

Senare på hösten 1912 föds familjens yngste
Mårten 1912-1997 . År 1913 blir den stora Försvarsstridens år med  I februari 1914 sker Bondetåget  i augusti bryter Första världskriget ut ,1917 kommer Ryska revolutionen.

På hösten 1918 beslutas om införandet av allmän och lika rösträtt för båda könen och i  november 1918 tar Första världskriget slut och samtidigt dör Gustaf Teodor Landahl av ett slaganfall, Samtidigt som Spanska sjukan  tar mijontals liv över hela världen och tusentals i Sverige.
Efter två nådår får änkan Olga och de hemmavarande barnen lämna prästgården 1921.
Men allt detta ligger ännu i framtiden när barnaskaran poserar för fotot på senvåren 1912.

Torsö kyrka bild från  WIKIPEDIA

lördag 26 maj 2018

Ur Gravens djup: Skogslyckans kyrkogård : Titans förlisning 1959

Skogslyckans kyrkogård är den yngre av de två kyrkogårdarna i centrala Växjö. Byggd mellan 1932-1943  Invigdes den 6 Juni 1943 av dåvarande biskopen Yngve Brillioth. Kyrkogården ritades av länsarkitekterna Ture Bergentz och Olof Lundholm
Kyrkogården har behållit sin karaktär av skogskyrkogård även när stadsbebyggelsen krupit närmare. I kyrkogårdens mitt finns Skogslyckans kyrka där det förutom begravningsgudyjänster även 
hålls vanliga församlingsgudtjänster.


De flesta gravarna på kyrkogården är av relativ modern karaktär. 
En av de äldre minner förutom om de som vilar i den 
 också om en tragedi till havs.



Köpmannen  och herrekiperingsinnehavaren
Frey Svärdell 1909-1945 från Solhäll grav minner inte bara om honom och hustrun Hjördis Anderssons 1910-2000 utan även om sonen
dykaren  Håkan Svärdell 1938-1959 som omkom
vid bärgnings fartyget Titans förlisning i Bottenhavet
10 December 1959.


                    Håkan Svärdell 1938-1959
                     (originalfoto: Arne Eliasson, Växjö)


                    Familjen Svärdells hus Solhäll
                    På Borgmästaregatan 7 Växjö
                    Numera rivet
                    (originalfoto: Arne Eliasson Växjö)

Håkan Svärdell gick tidigt till sjöss. Passagerar och besättnings listor från New York visar att han redan i december 1954 tjänstgjorde På  MS Sagoland med
destination Rio de Janeiro.
På hösten 1959 tjänstgjorde han på Neptunbolagets
bärgningsfartyg



(Foto ur Bernt Fogelbergs samling i Bengt Westins samling)
Titan byggdes 1940. I Hamburg för Tyska marinen efter fredsslutet tillföll hon de allierade. Efter skiftande öden kom hon 1954  att köpas av Bergnings och Dykeribolaget AB Neptun  där hon fick namnet 
Titan


Titan och Poseidon undsätter MS Gaist 
Den 8 December 1959 gick Titan utifrån Holmsund för att assistera Uddevalla fartyget MS Birgitta  som hade fått maskinfel och drev på Bottenviken vid Hälsingekusten 
Det var grov sjö och storm klockan  17.30 begärde Titan assistans då hon höll på att bli nedisad och riskerade att kantra och slå runt.
Sjöräddningsfartyget  K A Wallenberg som redan nått
fram till det nödställda  MS Birgitta såg  plötsligt hur Titans lanternor försvann och skyndade mot platsen Trots ivrigt sökande av  K A Wallenberg och nästa dag av spanings flyg hittades inga   större vrakdelar som med bestämdhet kunde knytas till fartyget inte heller heller  fann man några överlevande. Troligen hade hon kantrat och sjunkit omedelbart och tagit besättningen på 7 man och lotsen med sig i djupet.

Besättningen var :
Kapten
Birger Öhlund
Maskinist
Bengt Sigvard Örström
Dykare
Håkan Svärdell
Matros
Marqués
Motorman
Kaino Armad Puttonen
Kocksteward
Gamone Amaya.

Lots
Torsten Grundberg

onsdag 18 april 2018

Ur Gravens djup: Spanska sjukans offer på Tegnér kyrkogården i Växjö del 2

Under en stor del av hösten nådde i Växjö på grund av epidemin förbud mot nöjen och tillställningar i allmänna lokaler.



Trots detta förberedde man i underlöjtnant Ferdinand Koraens hem på Västra Esplanaden 8 dottern Lillys bröllop .
Möjligen oroade man sig något för äldste sonen Carl Peter Koreen som var soldat i USA:s armé och just
Skulle  skeppas ut till västfronten i Frankrike.
Den 27 åriga Lilly Koraen 1891-1918 hade utbildat sig till samskolelärarinna. Hon och hennes fästman tjänstemannen Sten Wilhelm Andersson från Stockholm planerade  att gifta sig i början på oktober.De hade redan tagit ut lysning då Lilly plötsligt dog i spanska sjukan den 28 september
Hon begravdes den 4 Oktober troligen i familjegraven
 på Tegnér kyrkogården.



Influensa epidemin kulminerade i Växjö i oktober . Smålandsposten rapporterade att det den 4 oktober varit 7 jordfästningar på Tegnérkyrkogården ,de flesta av de döda var offer för epidemin .Bland dem var bröderna Gunnar Johansson 1887- 1918 och Erik Johansson 1890-1918 som dött med bara några dagars mellanrum Båda var slaktare till yrket Erik var anställd hos grosshandlare  Oscar Johnsson.Knappt en månad senare dog Gunnars och hans hustrus Olgas lilla  dotter Anna Johansson  1916-1918 sonen Bengt hade dött halvårsgammal 1915.




I närheten av Teatern  bodde postvaktmästaren  Axel Palmer  hans hustru Torborg med deras 3 barn
Sven 8 år , Lars 6 år och Karin 3 år.


(Originalbild  tillhör Carina Nilsson Växjö)

I oktober 1918 blev  barnen sjuka i scharlakansfeber och kikhosta till detta kom spanska sjukan. Lars dog den 23 och Karin den 25 oktober de jordades den 3 November familjegraven nära Kristina Nilssons mausoleum på Tegnér kyrkogården samma dag skedde 3 andra begravningar på kyrkogården .Först sent i november kunde Smålandsposten rapportera att epidemins var avtagande.




torsdag 8 mars 2018

Ur gravens djup: Spanska sjukans offer på Tegnérkyrkogården del 1

Under första världskriget sista år drabbades världen av 1900 -talets största epidemi  Spanska sjukan .Totalt beräknas epidemin ha krävt ungefär 20-100 miljoner  offer världen runt . Första världskriget som jämförelse
 krävde 17 miljoner offer. 
I Sverige skulle mellan  37 000  och 38 000 personer dö mellan sommaren 1918 och våren 1920.

I motsats till andra influensaepidemier där dödligheten brukar vara störst bland äldre ,småbarn och försvagade personer var dödligheten i spanska sjukan störst i åldrarna 20 till 40 år. Många av de döda dog i lunginflammation som var en vanlig komplikation.

Idag  vet vi att spanska sjukan orsakades av ett fågelinfluensavirus  med beteckningen H1N1.






Den 31 Juli  1918 rapporterade Smålandsposten om ett
15 tal fall av Spanska sjukan i Växjö.varav flera bland arbetarna på Tändsticksfabriken. Några dagar senare den 4 och 6 kom de första dödsfallen i staden tändsticksarbetarna Ture Valdemar Karlsson  och Klara Sofia Karlsson.

Även bland soldaterna förlagda på Kronobergshed härjade sjukdommen. Den 23 Augusti dog
fanjunkaren Gustaf Lindblad 1877-1918.



Ytterligare Fyra beväringar och befäl bosatta i Växjö dog av spanska sjukan vid Kronobergshed i Lekaryd. Bland dem var kaptenen vid I11  Johan Gyllensvärd 1885-1918. Han dog den 21 September och begravdes i Aneboda. 

Liksom i USA drabbades i Sverige beväringar och befäl i militära träningsläger hårt av epidemin.

           (Johan Gyllensvärd på Lit de Parade)



Karin Hammarskiöld  född Ödman 1895-1918 var enda överlevande barnet till häradshövdingen 
Carl Wilhelm Ödman  1864-1914 och Signe Esaida Koaren 1872-1928.


Karin var född och uppvuxen i Växjö. 23 mars 1918 gifte hon sig med  skogstjänstemannen Peder Arvid Wolfram Hammarskiöld 1892- och flyttade med honom till Stora Vårby i Almunge ,Stockholms län.


Tyvärr dog Karin redan 11 oktober 1918 i Uppsala av spanska sjukan hon begravdes i familjegraven i Växjö.

torsdag 21 september 2017

Minnesotadagen i Ljuder 13 Augusti 2017

 Så var det då dags för årets Minnesota dag i Ljuders Kyrka till minne av Vilhelm Moberg och de småländska emigranter som utvandrade i Karl Oskar och Kristinas fotspår.


Bland de gäster som troget återkommit under de senaste åren befann sig bla . Svenska Emigrant Institutets förre föreståndare professor Ulf Beijbom.
Brevid honom Monica Banaz från universitetet i Krakow


En Svensk-Amerikansk gudtjänst hölls samt tal av flera dignitärer. även årets Svenskamerikan Jan Eliasson presenterades.


 Årets Högtidstal hölls av av universiteteslektorn vid Uppsala Universitet Angela Hoffman som talade om "Svenskars möte med Indianer" i Kansas.Dagen innan talade hon inför föreningen Emigrantinstitutets vänner över ämnet "Svensk -Aemerikanska församlingskokböcker"
Vissefjärda Folkdanslag bjöd på dansuppvisning i Ljuders hembygdspark.