onsdag 16 september 2015

Släktforskardagarna i Nyköping 28-30 Augusti 2015 del 1



Så var det äntligen dags för Årets släktforskardagar .Detta år hållna i Nyköping.
Nyköping stad kan leda sina rötter till 11 00-talet och var en viktig stad redan under
medeltiden. Den mest bekanta händelsen var Nyköpings gästabud 1317.
Släktforskardagarna var detta år förlagda till Rosvalla arenan och redan tidigt 
på lördagen ringlade köerna långa.





















Nyköping-Oxelösunds Släktforskar Förening som stod för värdskapet i år
arbetade för fullt för att vi alla skulle ha så trevligt som möjligt
 och att alla arrangemangen skulle gå i lås



Årets släktforskardagar hade temat
Ett Gods en värld . Vilket var ett väl valt tema då trakten runt Nyköping finns flera historiska gods.
Flera av föreläsningarna speglade också detta tema. Ett Föredrag jag lyssnade på med stor behållning var Karin Lindvall  etnolog och länsmuseichef i Sörmland som talade om godset som social miljö.

tisdag 18 augusti 2015

Wilhelmine Schröder Kunglig förbedjerska ,väninna eller Älskarinna ?







Vem var hon egentligen den gåtfulla gamla damen som tillbringade sina sista år boende på Konfidensen  vid Ulriksdals slott ? Bouppteckningen visade inte på några stora tillgångar
men en ganska stor mängd möbler. Enda arvingen var en ogift syster som några år senare utan arvingar. Ryktet sade att hon varit Katl XV älskarinna och tagit emot pengar både från svenska och danska kungahuset.

Fredrike Wilhelmine Augusta Schröder  föddes den 23 september 1838 i Tirstrups socken på  på norra Jylland.
Fadern  Johan Peter Schröder var mejeriförpaktare på Hörsholm och både han och modern Louise Augusta von Götsche var födda i Holstein som vid den här tiden tillhörde Danmark.
Wilhelmines  hade två äldre systrar Sophie Louise Johanna född 1835 och Emma Thora född 1837

År 1846 beslutar fadern att familjen skall flytta till Sverige familjen slår sig ner på herrgården Widröra i Ottarps socken i Skåne där fadern blir förvaltare hos en Major von  Müehlefeld.
alvarliga tvister uppstår mellan fadern och Mühlenfeld och redan 1847 flyttar familjen till Kågeröd.
 Processerna med major Mühlenfeld fortsätter och det påstås att han försökt mörda Wilhelmines far. Fadern är sjuklig och dör  i juli 1850 vid ett besök i Ramlösa brunn.
Efter faderns död lever den lilla familjen  under knappa  omständigheter. De bor kvar i Kågeröd  till 1855 . De följande åren flyttar de runt i Skåne Sophie Johanne   försvinner omkring 1856 ur kyrkoböckerna  Omkring 1860 flyttar Wilhelmine till Modern i Helsingborg.



Carl XV of Sweden c 1870 (2)



Det är ungefär vid denna tid Wilhelmine tar kontakt med kung Karl XV för att få hjälp med familjens processande mot major Müehlefeld om hon och kungen träffas vid denna tid är osäkert.
 Sommaren 1866 möts wilhelmine och kung KarlXV med säkerhet första gången.Kungen blir genast intresserad av den vackra spröda och intellektuellt och religiöst intresserade Wilhelmine

I slutet av oktober 1866 flyttar Wilhelmine från Helsingborg till Hällestad i Östergötland
Kanske för att få vara närmare sin kunglige beundrare i Stockholm
1869 flyttar systern Emma Thora till henne. Wilhelmine anges ofta som postföreståndarinna men tituleras aldrig så i husförhörslängderna däremot har systern Emma Thora en sådan tjänst. År 1870 flyttar modern från Helsingborg till döttrarna i Hällestad.

Wilhelmine flyttar definitivt till Stockholm i slutet av 1869 då hon mantalsskrivs för 1870 i Storkyrkoförsamlingen på  adressen Svartmannsgatan 17 hon tituleras mamsell och ”resande” .
År 1872 är Wilhelmina bosatt i  på Drottnningatan 72 och har en piga i hushållet i September 1872 dör Karl XV på residenset i Malmö efter att förgäves försökt kurera sig med en resa till Tyskland och Frankrike.
Wilhelmine beskrivs som en allvarligt lagd, självständig, ovärldslig och intellektuell person. Det är  osäkert om relationen mellan henne  Karl XV var sexuell: Wilhelmine var  intresserad av spiritism, vilket fascinerade kungen, och hon och  Karl sades ha diskuterat existensiella frågor under hans sista år, då hans hälsotillstånd gjorde honom intresserad av sådant. Han kallade henne "Den rena och heliga kärlekens prästinna" och sökte genom henne "förlåtelse för sina synder".

Wilhelmina bor efter kungens död kvar i sin lägenhet till  1873 då hon flyttar till  Solna församling i närheten av Ulriksdals slott. Hon har dock  under hela tiden i Stockholm stått som skriven i Hällestad.  I Solna bor hon först på Lugnet men från och med ca 1876 på Confidensen nära Ulriksdals slott  ,modern flyttar senare till henne.

År 1902 publicerar Wilhelmine boken ”Från det fördolda. Borg- och folksagor". Med sagor och sägner som hon troligen hört under barndomen i Skåne. Wilhelmine skall och så ha medarbetat i kvinnotidskriften ”Tidskrift för hemmet” utgiven 1859-1885  om hon medarbetat är svårt att bevisa då de flesta artiklarna är osignerade

Systern Emma Thora flyttar 1888 från Blekinge till Drottningholm och flyttar 1916 till Wilhelmine på Confidensen.År 1918 författar Wilhelmine ett manuskript om sitt liv och sin bekantskap med kungen  som  hon kallar  ”Den trogna

Wilhelmine dör den 13 Maj 1923 på Confidensen hon begravs troligen i familjegraven på Solna kyrkogård . Enligt Bouppteckningen tar tillgångarna och skulderna ut varandra men upptar ett tämligen stort antal möbler. Enda arvingen är systern  som dör 1926.




söndag 10 maj 2015

Lusitania och hennes svenska passagerare

LUSITANIA OCH HENNES SVENSKA PASSAGERARE


                                       Bild av  George Grantham Bain [Public domain],
                                         via Wikimedia Commons



I maj 1915 hade första världskriget varat i lite över 8 månader. Striderna på västfronten och Östfronten var häftiga och även i andra Världsdelar pågick kriget för fullt.
Även på havet krigades det  Stora slagskepp sköt och sänkte varandra.Kaparfartyg
uppbringade last och sänkte fientliga fartyg. För första gången i krigshistorien
fick även fartyg som gick under vattnet militär betydelse.Tyskland proklamerade som svar på den brittiska blockaden av Tyskland  det oinskränkta U- båtskriget och sänkte fartyg även neutrala sådana på väg mot Brittiska hamnar De tyska u-båtarna sänkte alla fartyg även neutrala sådanan man bedömde vara påväg mot Brittiska hamnar.

Ändå pågick Passagerartrafiken till och från Europa till USA vi Brittiska hamnar.

Årtiondet efter år 1900 var en höjdpunkt för passagerartrafiken över Atlanten.
Stora Brittiska, amerikanska och Tyska passagerarlinjer slogs om resenärerna.
Skeppen blev större bekvämare . Krigsutbrottet stoppade inte trafiken .passagerarfartygen var ju
Passagerarfartyg och inte krigsskepp tycks man ha resonerat dessutom fraktade man ju oskyldiga män,kvinnor och barn och även passagerare från neutrala länder som USA och Skandinavien 
Detta invaggade säkert många passagerare  i en falsk trygghet

Desdå  större blev chocken den 7 maj 1915 när Brittiska Cunardlinjens flaggskepp Lusitania
torpederades
 Lusitania och systerskeppet Mauretania  byggdes 1906 vid John Brown varvet i Clydebank i Skottland av Cunardlinjen för att bli deras nya flaggskepp.
 Båda byggdes så att det skulle gå att göra om dem till krigsskepp om det skulle behövas.
(Rederiet fick  lån av Storbritannien för detta ändamål) Det skulle visa sig ödesdigert för Lusitania.

Lusitania  sjösattes  den 6 juni 1906 och  ca 232  meter  lång Det tog ett år att utrusta henne innan hon gjorde sin jungfrufärd den 7 september 1907 från Liverpool till New York

Den 1 Maj 1915 lade Lusitania under befäl av kapten William Turner ut från kaj i New York för sin sista ödesdigra färd mot Liverpool. att Tyska ambassaden  samma dag publicerade annonser i flera New York tidningar varnande resenärer att resa på brittiska båtar då
de kunde bli mål för angrepp från tysk sida verkade inte ha avskräckt passagerarna


Den 7 maj kl. 14.12   torpederades Lusitania i klart väder av ubåten U-20 under befäl av Walther Schwieger utanför Old Head of Kinsale den sydvästligaste spetsen av Irland inom synhåll från kusten .
Först hördes en explosion och strax därefter en kraftigare. Lusitania sjönk inom 20 minuter.
På grund av slagsidan kunde få  livbåtar sjösättas ordentligt många tippade över och dess passagerare trillade i vattnet eller krossades under fallande livbåtar.
Många passagerare omkom  instängda i den sjunkande skeppet andra frös ihjäl i vattnet
Av de överlevande hade några kommit i de oskadda livbåtarna andra klamrade sig fast vid vrakspillror och drogs upp av tillskyndande småbåtar
De överlevande och liken sattes i land i  Kinsale och Queenstown  (nuvarnde Cobh) på Irland
Vid sin undergång hade Lusitania ungefär 1959 passagerare 764 överlevde cirka 1195 personer  omkom. 123 av dem amerikaner och åtminstone 5 svenskar eller svensk-Amerikaner
Siffrorna på antalet ombordvarande och omkomna är något osäkert
Olika böcker och webbsiter om Lusitania ger lite olika siffror.

Sänkningen väckte en oerhörd indignation. Storbritannien och Brittiska och Kanadensiska tidningar utmålande Tyskarna a som pirater  medan Tyska regeringen och Tyska tidningar menade att Lusitania var ett förklätt krigsfartyg som fraktade ammunition och  var bestyckat och därför ett legitimt mål.
I USA väckte sänkningen s indignation och föranledde protester från president Wilson till Tyska regeringen. Sänkningen kom att bli en av orsakerna till att opinionen
för att USA skulle gå in i kriget stärktes men det skulle dröja till 1917 innan USA
Inträdde i första världskriget.

Det har spekulerats mycket om vad som exakt sänkte Lusitania den första explosionen
 borde inte ha varit tillräcklig för att sänka skeppet.
Det är helt klart att en andra större explosion följde strax efter men exakt vad den berodde på
är oklart. Snart efter skeppets undergång påstods det att skeppet fraktat stora mängder explosiv ammunition och att den exploderat och sänkt skeppet.
Det är idag klarlagt att   Lusitania fraktade en del krigsmaterial främst gevärsammunition och granatkartescher men denna last skall inte ha kunnat orsaka en sådan explosion
De senaste teorierna utpekar antingen  en koldammexplosion   (denna teori har framförts av Robert Ballard Titanics upptäckare som undersökte Lusitania år 1993) andra har menat att brons/aluminium pulver som funnits i lasten skall ha exploderat.

Lusitania vilar idag på ca 90 meters djup någon mil utanför Old Head of Kinsale .
Hon är ganska illa tilltygad af tiden  men fortfarande ståtlig.
Hon vilar på styrbordssida den sida torpeden träffade. Hon har tagit såväl sina
omkomna  passagerare som det slutliga svaret på sina hemligheter med sig i graven

Svenska passagerare på Lusitania då hon sjönk
Första klass

1. Sigurd Anton Jacobæus  
Född 1868 03 16 i Skarhult Malmöhus län
Lantbrukare i Öved och landstingspolitiker)

Föräldrar
Anton Christian Jacobæus född 18440523 Langeland,Danmark
Lykke (Catharine Marie) Jacobæus
 4 syskon:
Hans döda kropp identifierades som nr 84 begravdes i en massgrav i Queenstwn ?

2.Gustaf Adolf (Andersson) Nyblom

Född 1885 05 14 i Maria eller Katarina  förs. Stockholm
Död 19150507
Kallas Nyblom från 1908
Utvandrar 19100805 till Amerika
Inflyttad !!! 19150604 från Amerika

Son till skräddaremästare Claes Johan Anderson född 18500627
Och Beata Pyk född 18570225
Yngst av 5 syskon
Familjen bodde på Mosebacketorg 8 Svartensgatan 8 (kv Fiskaren Större 18)
Gustaf Adolf var bergsingenjör  bodde i Hamilton,Ontario, Canada och arbetade för Lake Superior corporation Hans döda kropp identifierades som nr 142

Tredje klass

3. Carolina B  Andersdotter (Carolina anderson? )  54 år

Destinationsort Malmö (kanske kom hon från södra Sverige ? hade tjänat hos amerikanska familjer i många år och ämnade återvända hem  bodde före sin död hos en släkting i Maldon ?
Massachusetts

4.Mr  C J Carlsson     57  år Chicago USA

Han bodde eventuellt på Crawford och Patterson ave i Chicago ?


5. Sven Johansson (Johannsen?Johnson?)   Chicago USA
 Född 1878 1011 i Åhus
Föräldrar:
Johan Pettersson född 18380412 i Linneröd död 1893 0301 i Åhus
Hanna Nilsdotter född 18380203 i Åhus
 3 Syskon
Kom från nr 57 i Åhus skåne kom 1913  ? till USA bodde i Chicago ,Moline och Rockford medlem bla av logen Nobel i skandinaviska brödrarförbundet i Moline samt tillhörde vikingafylket Drake nr 3 i   Chicago möbelsnickare hade arbetat i stockholm 6 år efterlämnade syster Sigrid Johanson-Viberg i kristianstad samt en broder Nels Johanson i 229 W Oak St. i Chicago ?


Litteratur på svenska om Lusitania:
Wetterholm Claes-Göran; Lusitanias Undergång
(Prisma 2005)

fredag 5 september 2014

Minnesota dagen 17 Augusti i Ljuder



Detta års Minnesota dags firande 17 Augusti  skedde som vanligt i Ljuders kyrka i Vilhelm Mobergs anrika utvandrarbygd. Traditionsenligt presenterades den av Vasa orden av Amerikas svenska logers utsedda Årets Svensk-Amerikan. 2014 års Svensk-Amerikan är den kände ekonomen C. Fred Bergsten, tills nyligen chef för Peterson Institute for International Economics i Washington DC. Fred Bergsten tackade för utmärkelsen och talade om sina kontakter med Sverige samt om sitt svenska arv från farfaderns hembygd i Närke.
På bilden nedan  syns  C. Fred Bergsten och Vasa orden av Amerikas svenska representant Catherine Bringselius-Nilsson  Tavlan mellan dem listar tidigare års Årets Svensk-Amerikaner.



Årets Högtidstalare var Dag Blanck chef för The Swenson Center, vid  Augustana College,
och för  Svenska institutet för nordamerikastudier vid Uppsala Universitet .Han talade om Svensk-Amerikaner och konstruktionen av en Svensk-Amerikansk identitet i USA och hur den har förändrats genom tiden. Han har. skrivet en bok i ämnet The Creation of an Ethnic Identity. Being Swedish American in the Augustana Synod, 1860-1917.
På bilden nedan syns Dag Blanck samtalande med C Fred Bergsten.


.
Även Svenska EmigrantInstitutets förre chef Ulf Beijbom var närvarande lanserande sin memoarbok
Oförglömligt som ger många intressanta inblickar i hans verksamhet som Emigrantinstitutets chef ,hans forskning och resor.



söndag 29 juni 2014

Första Världskriget Växjö och Småland del 2


En Kristdalabo i USA:s armé


Även om Sverige genom sin neutralitet aldrig blev direkt involverat i striderna i Första Världskriget var det ändå  Svenskar som stred i kriget. Den största gruppen var förmodligen de svenska emigranter som emigrerat till USA och som mer eller mindre frivilligt anslöt sig till den Amerikanska armén.

Bland dessa var Carl Edward Carlsson 1891-1985 från Kristdala i Kalmar län. Carl Edward
emigrerade 1912 till USA där han slog sig ner i närheten av Oneida i Illinois.
I april 1917 förklarade USA krig mot Tyskland och i december mot Österike-Ungern.
I juni 1917 mönstrades Carl Edward tillsammans med många andra unga män.Strax innan
midsommar 1918 kallades de in till utbildning i lägret Camp Grant nära Rockford ,Illinois.
Den nya värnpliktslagen i USA 1917 förpliktigade även de som påbörjat ansökningsförfarandet till att bli  medborgare att stå till arméns förfogande.Carl Edward blir amerikansk medborgare den 1 Augusti 1918 under tiden i Camp Grant. Inte alla i Rockfords trakten ville dra i strid  i juni 1917 arresterades 120 svenskar i Rockford för värnpliktsvägran.
Carl Edward sänds efter en kort utbildning  gick färden mot New York och därifrån vidare till Liverpool och från England med båt till Bordaux för att ansluta sig till resten av American Expeditionary Force (Amerikanska Expeditionskåren).

Delar av Carl Edwards fältutrustning hjälm ,fältflaska ,ränsel m.m.




Färden till krigskådeplatsen företogs i boskapsvagnar kompaniet inkvarterades i en bondgård strax
efter bröt spanska sjukan ut och större delen av kompaniet blev sjuka.Carl Edward och de få andra friska soldaterna  undslapp sjukdomen men sändes nu till fronten för att fylla i luckor efter förluster.Striderna vid fronten var hårda efter en vecka fanns bara  76 man av 265 av i kompaniet  kvar resten var döda eller sårade. Totalt var Carl Edward i första stridslinjen 4 gånger sammanlagt 28 dagar .Han tjänstgjorde huvudsakligen i 28 Infanteridivisionen 
Efter de hårda striderna kallade general  Pershing divisionen för sin "Iron division" (Järndivisionen).
Dokument rörande Carl Edwards tid i fält och bilder på honom i uniform.


Efter vapenstilleståndet den 11 November 1918 fick de amerikanska trupperna stanna kvar ytterligare 6 månader i Frankrike I Mars 1919 var man förlagda i Bagneux. demobiliseringen skedde utanför Le Mans och den 1 Maj anträddes återfärden med båt till Philadelphia Den  slutliga demobiliseringen .skedde 17 Maj i Camp Dix, New Jersey
Nedan Carl Edward och hans kamrater i 28 Infanteridivisionen i Bagneux i mars 1919
(Carl Edward är under den röda pilen).



Redan i september samma år beslutade Carl Edward att resa och hälsa på familjen hans passansökan är
daterad  8 oktober 1919 .Den  6 December for han från New York tillbaka till Sverige. han återvände efter en tid till USA och stannade där till 1930 talets början då han definitivt återvände till Sverige där han gifte sig och fick  2 döttrar han dog 1985 i Alsterbro. Mot slutet av sitt liv skrev han ner sina
upplevelser i första världskriget.


Carl Edwards döttrar har ställt sin fars  tillhörigheter till Kulturparken Smålands förfogande för utställningen. På bilden ovan syns döttrarna Iréne Enoksson och Ingrid Kronvall tillsammans med Kulturparken Smålands VD Lennart Johansson.

lördag 28 juni 2014

Första världskriget Växjö och Småland del 1




I år är det 100 år sedan ärkehertig Frans Ferdinand mördades i Sarajevo. En händelse som blev inledningen på den värsta katastrof som mänskligheten dittills hade skådat – Första världskriget. med anledning av detta har Kulturparken Småland en  utställning om hur krigsutbrottet   direkt och indirekt drabbade människorna i Växjö och Kronobergs län genom Livsmedelsbrist och dyrtid
Utställningen pågår till 11 november


Krigsutrbrottet rapporterades i den något tyskvänliga lokaltidningen
Smålandsposten




Sverige jämte de övriga Nordiska länderna förklarade sig neutrala .till skydd för neutraliteten
mobiliserades kort efter krigsutbrottet Beväringen och Landstormen in. De inkallades utrustning
var som synes inte av den senaste modellen. Trekantig filthatt av Karoliner modell hade nog varit
ett dåligt skydd mot kulor och granater och beväpningen lämnade också en del övrigt att önska.



Hösten 1914 fick landets kommuner rätt att inrätta Livsmedelsnämder.Från och med juli 1917 skulle en Livsmedelsnämd finnas i varje kommun. I Växjö inrättades en livsmedelskommite i December 1914 .det första sammanträdet hölls den 21 December I Februari 1916 ersattes den av en Livsmedelsnämd
Sista sammanträdet hölls 1921. De kommunala Livsmedelsnämderna hade bla till uppgift att Införskaffa de livsmedel som behövdes för kommunens försörjning att de lagrades och fördelades samt att se till att gällande föreskrifter bla för ransoneringar  följdes .
Här nedan en protokollbok för Växjö Livsmedels nämd från 1917.




Trots ransoneringar förekom matbrist  och livsmedelsspekulation så kallat "jobberi" speciellt svår var situationen vintern 1916-1917 . I samband med Den ryska februari revolutionen i mars 1917 förekom demostrationer och även hungerkravaller på flera håll i landet. I Växjö  samlades ibland kvinnor vid infarten till staden och stoppade böndernas kärror med livsmedel och följde dem in till staden för att se till att de såldes till stadens befolkning .Den 23 April höll  Arbetarna höll ett möte i Folkets Hus sedan tågade ca 1000 personer  till Stortorget där maskinist Ernst Johansson läste upp den  resolution mötet antaget för borgmästare Bergendahl  som tog emot resolutionen sedan sjöng man "Arbetets söner" varefter man hurrade för borgmästaren.
Här ett banér troligen använt vid demostrationen den 23 April 1917.





Den 22 april hade några ur Kronobergs regementes tolfte kompani vägrat att infinna sig till ett gudstjänstbesök ett 10 tal beväringar sattes då i förvarsarrest .Senare på dagen begav sig beväringar och en del personer från allmänheten till Västra folkskolan (nuv. Bäckaslövsskolan) där kompaniet var förlagt för att få de arresterade fria. Överste Cavallin beordrade beväringarna att återvända till kasernen folkmassan skingrades dock först efter att man använt "Militära påtryckningar".
Västra folkskolan som 1915-119 var provisorisk förläggning för 4 kompanier av Kronobergs regemente .









onsdag 1 januari 2014

Gravstenar på Vellinge kyrkogård




Besökte 1 januari kyrkogården vid Vellinge medeltida kyrka.
På kyrkogården finns en flertal vackra och intressanta gravstenar med fina inskrifter här kommer några av dem.

Gravsten över Mjölnaren och Hemmansägaren Lars Ericksson.
1823 -1850. Hans Ericksson dog den 4 oktober 1850 på Vellinge nr 40
dödsorsaken anges som Hectique (ung= lungsot,TBC)



Baksidan av Lars Erikssons gravsten

Yvs ej att wara
frisk och ung.
ej döden räknar åren. 
Hur mången fast af ålder tung,
har sett sin son på båren.
Ja undan fly ej någon kan,
Hvem Herren will
dem kallar han
också i ungdoms åren.
Ps 489:3

Psalmversen kommer från Psalmen
Kom jordens barn, eho du är.
psalm 548 i 1937 års Psalmbok




Gravsten över Rusthållaren
Anders Anderssons hustru
Hanna Jeppsdotter 1806 - 1843





Gravsten över Rusthållaren
Påhl Hanssons hustru
Anna Pehrsdotter 1825 - 1859
i Vellinge nr. 7




Baksidan på Anna Pehrsdotters
Gravsten.

I Grafvens bo
Till ostörd ro
Ditt stoft man nedersänker;
Men sjelf du är

Hos Gud och der
Helt visst på mig du tänker

Helt visst du ser
till barnet ner
Och till Gud Faders sköte
Mig ömt förtror
Du goda mor
Till dess jag når ditt möte
Verserna kommer från psalm 347 skriven av
Johan Olof Wallin i Den Wallinska Psalmboken