Ur Gravens djup : Tegnérkyrkogården: Gustaf Selldén: Ett löjtnantshjärta som klappade för Danmark

I Växjö nära järnvägstationen alldeles brevid järnvägen ligger den anrika

Tegnérkyrkogården grundad 1809 där många av stadens betydelse fulla personer fått sin grav. Bland dem skalden och Biskopen Esaias Tegnér. De flesta som vilar där verkade i staden och dess omgivningar .En och annat hade dock ett växlingsrikare öde. I regementsläkare Niclas Selldéns1806-1882 familjegrav (några steg bakom den Tegnérska familjegraven) vilar dennes brorson  Niclas Johan Gustaf Selldén

En ung man som influerad av tidens Skandinavism slogs på Danmarks sida i Dansk-tyska kriget 1864

Niclas Johan Gustaf Selldén föddes 1840 i Långserud  i Värmland från 1855 bodde familjen på Kastensbohls gård .Fadern Erik Gustaf Selldén var kapten för Gillbergs kompani  vid Värmlands regemente och modern Emma Dalinda Waldström kom från en känd värmlandsläkt besläktad med bland annat familjen Geijer och dess släktkrets.

Efter genomgångna militära studier på Karlberg blev Gustaf  januari 1862 underlöjtnant vid Kronobergs regemente   I11 i  Växjö.
Han flyttade in till sin farbror i det Sellénska huset på Storgatan 12 .Hans yngre bröder flyttade även till Växjö efter Karlstads brand 1865.

 

Doktor Selldéns hus Storgatan12 i kvarteret Klostret

Dansk Tyska kriget 1864

Områdena i södra Danmark, framför allt Schleswig hade varit konfliktområde mellan Tyskland och Danmark under 1800-talet. Området beboddes  av såväl tysk- som dansktalande. Två gånger ledde dessa spänningar i hertigdömena Schleswig och Holstein i krig.1848-1850 och 1864.

Vid denna tid utövade skandinavismen ett stort inflytande i Sverige .Den yttrade sig bland annat i diskussioner om en militärallians mellan Sverige-Norge och Danmark samt i att svenska frivilliga deltog på dansk sidan i krigen i Schleswig-Holstein.

Redan vid kriget 1848-1850 efter riksdagsbeslut en svensk trupp till Danmark  bland dem Gustafs far. .

Vid Preussens och Österikes anfall på Danmark i början av 1864

var upprördheten i Sverige stor tillsammans med regementskamraten löjtnanten Zacharias Fredrik Aschan 1835-1899 och andra svenska frivilliga  reste Gustaf  i mars 1864 ner till Danmark för att ta värvning i den Danska armén

Efter audiens hos danske kungen tog de båda löjtnanterna värvning iden danska armén den 13 mars 1864. Gustaf Selldén i det 4:e infanteriregementet och Aschan i det 17:e infanteriregementet . Omedelbart skickades de ner till fronten vid sundet vid ön Als
Omedelbart fick de känna på krigets allvar då en kanonkula slet av rockskörtet på Aschan. Gustaf började föra dagbok .Dagboken är till att börja med hållen i en ganska munter ton som i takt med striderna dock blev allvarligare för att sedan upphöra helt.

Gustaf tar del av striderna kring Dybböl den 28 mars då tyskarna tillfälligt slås tillbaka Tyskarna började sedan belägra Sönderborg för att den 18 April den 18 april sätta in det stora anfallet vid Dybböls skansar  Danskarna led ett svårt nederlag, Gustafs regemente var stationerat vi Als och skickades till undsättning men kom försent. 

Preussiska trupper den 19 April efter stormningen av Dybböls skans

 http://www.kulturarv.dk/)

Den 29 juni intog tyskarna Als och Dankarna retirerade till Fyn.En vapenvila inleddes den 20 juli. I de därpå följande fredsförhandlingarna gick inte bara Holstein förlorat utan även hela Schleswig för Danmark och därmed en stor del dansktalande befolkning. 30 oktober 1864  slöts sedan freden i Wien 

                               ( Camphausen Wilhelm: Stormningen av Als
                                 Deutches Historisches Museum)

Efterspelet

Först efter Första Världskriget fick Danmark tillbaka den norra delen av Schleswig
Sammanlagt tjänstgjorde 434 svenskar som frivilliga i Danmark under kriget

totalt stupade 11 svenskar under kriget,12 sårades i strid och 22 blev krigsfångar.

Gustafs kamrat Zacharias Fredrik Aschan sårades den 13 April,både han och Gustaf hedrades den 6 oktober 1864 med utmärkelsen Riddare af Dannebrogsorden

Båda  återvände till sin tjänster vid Kronobergs regemente Där Aschan så småningom blev kapten  Gustaf Selldén fortsatte sin tjänst .Han bar sitt danska ordenstecken men var ovillig att tala om kriget .Han dog redan den 1 Juli 1867 av lungtuberulos.

År 2014 visades en dansk TV serie om kriget 1864.

Första världskriget Växjö och Småland del 1

I år är det 100 år sedan ärkehertig Frans Ferdinand mördades i Sarajevo. En händelse som blev inledningen på den värsta katastrof som mänskligheten dittills hade skådat – Första världskriget. med anledning av detta har Kulturparken Småland en  utställning om hur krigsutbrottet   direkt och indirekt drabbade människorna i Växjö och Kronobergs län genom Livsmedelsbrist och dyrtid
Utställningen pågår till 11 november

Krigsutrbrottet rapporterades i den något tyskvänliga lokaltidningen
Smålandsposten

Sverige jämte de övriga Nordiska länderna förklarade sig neutrala .till skydd för neutraliteten
mobiliserades kort efter krigsutbrottet Beväringen och Landstormen in. De inkallades utrustning
var som synes inte av den senaste modellen. Trekantig filthatt av Karoliner modell hade nog varit
ett dåligt skydd mot kulor och granater och beväpningen lämnade också en del övrigt att önska.

Hösten 1914 fick landets kommuner rätt att inrätta Livsmedelsnämder.Från och med juli 1917 skulle en Livsmedelsnämd finnas i varje kommun. I Växjö inrättades en livsmedelskommite i December 1914 .det första sammanträdet hölls den 21 December I Februari 1916 ersattes den av en Livsmedelsnämd
Sista sammanträdet hölls 1921. De kommunala Livsmedelsnämderna hade bla till uppgift att Införskaffa de livsmedel som behövdes för kommunens försörjning att de lagrades och fördelades samt att se till att gällande föreskrifter bla för ransoneringar  följdes .
Här nedan en protokollbok för Växjö Livsmedels nämd från 1917.

Trots ransoneringar förekom matbrist  och livsmedelsspekulation så kallat "jobberi" speciellt svår var situationen vintern 1916-1917 . I samband med Den ryska februari revolutionen i mars 1917 förekom demostrationer och även hungerkravaller på flera håll i landet. I Växjö  samlades ibland kvinnor vid infarten till staden och stoppade böndernas kärror med livsmedel och följde dem in till staden för att se till att de såldes till stadens befolkning .Den 23 April höll  Arbetarna höll ett möte i Folkets Hus sedan tågade ca 1000 personer  till Stortorget där maskinist Ernst Johansson läste upp den  resolution mötet antaget för borgmästare Bergendahl  som tog emot resolutionen sedan sjöng man "Arbetets söner" varefter man hurrade för borgmästaren.
Här ett banér troligen använt vid demostrationen den 23 April 1917.

Den 22 april hade några ur Kronobergs regementes tolfte kompani vägrat att infinna sig till ett gudstjänstbesök ett 10 tal beväringar sattes då i förvarsarrest .Senare på dagen begav sig beväringar och en del personer från allmänheten till Västra folkskolan (nuv. Bäckaslövsskolan) där kompaniet var förlagt för att få de arresterade fria. Överste Cavallin beordrade beväringarna att återvända till kasernen folkmassan skingrades dock först efter att man använt "Militära påtryckningar".
Västra folkskolan som 1915-119 var provisorisk förläggning för 4 kompanier av Kronobergs regemente .